Idag är det den 6 december, vilket innebär att det inte är långt kvar till jul. Mysan ligger i fönstret och tittar på fåglar som skuttar omkring i snön på jakt efter mat. Ibland ger hon ifrån sig roliga läten då hon får syn på något intressant.

Det är riktigt kallt ute nu tycker jag. Det enda man vill göra är att hoppa in i duschens heta strålar för att slappna av. Men någon avslappning blir det minsann inte när man har Mysan i närheten... Hon ska absolut ligga uppe på duschkabinen och kika på vattenstrålarna, även om hon är rädd för dem. Där uppe kan hon ligga tills dess att jag duschat klart, då vill hon istället hänga över axeln och bli klappad en stund innan odjuret i henne kommer fram igen. Mysan verkar gilla badrummet väldigt mycket och har många olika gömställen: under handfatet, i tvättmaskinen, i duschen och även bakom ena väggen där hon tror att hon inte syns. Hennes favoritaktivitet är att sprätta ut så mycket sand ur lådan som möjligt efter att vi precis sopat golvet. Mycket irriterande för oss, väldigt roligt för Mysan.

Mysan är inte så mycket klistermärke på en när man sätter sig i soffan. Vår förra katt, Finax, han var som en skugga. Så fort man satt sig så kom han och parkera hela sin lekamen på en. Försökte nästan bli ett med mig. När jag gick och la mig så hade jag en vass fot som skrapade på mig att lyfta täcket så att han kunde parkera sin kalla kropp och iskalla fötter på mig. Sedan sov han där hela natten. Mysan är lite mer av vandrare. Hon kan sova i sin korg eller under en filt nästan hela natten, men så vaknar hon och blir förtvivlad av att vara ensam i mörkret. Hon jamar i mörkret innan hon kommer upp i trappan och parkerar sig i min säng på täcket vid mina knän. Men det händer att hon kommer och lägger sig på min mage under filten då jag ligger på soffan. Då har hon mys. Se bara! Det var lite svårt att ta bilden med mobilen i den vinkeln men jag tror att ni förstår.

Kissen har inte varit ute så mycket efter det att hon fick smak på att spöa upp grannkatter och antagligen fått spår på en ulmekott. Ulmekotten visade sig vara en vanlig igelkott och inte en korsning mellan grävling och något annat lurvigt med vassa tänder som jag trodde ett tag. Min misstanke om ulmekotts existens grundades på de ljud som nådde mina öron då jag låg och solade. Det lät som ett odjur som kliade sig i pälsen gång på annan pga andra mycket mindre odjur som har sin hemvist där (lusen). Men så var det som sagt bara en vanlig igelkott men troligen en lusig sådan som kunde framhäva dessa ljud. Kissen blev i alla fall galen då hon gick förbi igelkottens gömställe. Sedan dess har hon inte varit speciellt intresserad av att gå ut. Hon rymmer inte ens. Skönt.

Nu är katten sju månader. Hon har kommit över värsta trotsåldern men har en hel del återfall. Det är liv i luckan hela tiden. Standard är att hon klättrar upp på duschväggen och ålar ner i duschen, dörrarna är stängda. Där inne ägnar hon sig åt att lyfta upp halkskydden som, om dörren är öppen, kan återfinnas på random plats i huset. När vi kommer hem eller ska gå ut kommer hon i 170 km/h och rusar rakt ut i snön. Där blir hon stående och tittat förvånat sig omkring. Husse fasar för sommaren. Det finns vissa tendenser som tyder på (katten hänger med tassarna i dörrhandtaget och biter i det samma) att det kan vara en utbrytar drottning som väntar på tillfälle att sätta sin plan i verket.
Hon är allätare. Äter naturligtvis i huvudsak sitt torrfoder men provsmakar det mesta och gillar köttfärssås, kött, skinka och filmjölk. Däremot verkar hon inte vara speciellt imponerad av räkor. Skönt känner jag. VitaBe tabletter är jättegott. Vill man att hon ska komma snabbt skakar man burken och vips har man hel katt på armen i vild attack för att få sina tabletter.  
Favorit leksak är en pinne som har en gris med Pippi Långstrump flätori toppen. Det sitter en bjällra på grisen oxå så om natten kan man höra hur bjällran plingar och pinnen släpar i backen då kissen kommer släpandes med alles upp för trappen in i sovrummet och upp i sängen. Så delar men helt plötsligt säng med en leksak som plingar till när man vänder sig och då kommer nattjägaren i ett vigt språng och sätter alla tänder i foten på mig. "Du ska inte leka med mina leksaker för då får du smaka huggtand!"

Åter i korgen för lite vila innan nästa hyss.

Att klättra på stolarna är fortfarande väldigt roligt

6 månader och har ett och annat långt strå att vara stolt över

Atena är sur och bits.
Dålig kvalité men det får ni stå ut med!

Här övar katten mikrofonteknik inför serenaderna i mars. Hör man låten Mikrofonkåt nynnas?

En vild blick som speglar en galen själ.

Så här stilla sitter inte katten några längre stunder. Hon är som en oljad blixt och hoppar som en gummiboll. Hon envisas med att hoppa upp på köksbänkarna hela tiden. Ibland kommer hon i full fart och säger mjau i språnget upp till bänken. Jag tar ner henne och säger nej, nej och åter nej. Så kommer hon i repris med samma resultat jag tar ner henne och så håller vi på till jag får ett psykbryt...

Atena älskar att umgås med mina högtalare. De går att använda som klösbräda och att klättra i för att komma upp till hyllor. Matte är inte lika glad i tilltagen.