devonatena

Kissen har inte varit ute så mycket efter det att hon fick smak på att spöa upp grannkatter och antagligen fått spår på en ulmekott. Ulmekotten visade sig vara en vanlig igelkott och inte en korsning mellan grävling och något annat lurvigt med vassa tänder som jag trodde ett tag. Min misstanke om ulmekotts existens grundades på de ljud som nådde mina öron då jag låg och solade. Det lät som ett odjur som kliade sig i pälsen gång på annan pga andra mycket mindre odjur som har sin hemvist där (lusen). Men så var det som sagt bara en vanlig igelkott men troligen en lusig sådan som kunde framhäva dessa ljud. Kissen blev i alla fall galen då hon gick förbi igelkottens gömställe. Sedan dess har hon inte varit speciellt intresserad av att gå ut. Hon rymmer inte ens. Skönt.